Hur vet man om en bild är äkta eller fejk?

Idag kan vem som helst skapa bilder med AI som ser mycket verkliga ut. Vi kan inte längre med blotta ögat avgöra vad som är äkta och vad som är fejk, därför behöver vi i stället tänka källkritiskt.

Internetstiftelsen skriver i artikeln ”Blotta ögat räcker inte – så avslöjar du falska bilder i en tid av AI” att bilder som är skapade av AI sprids i ett rasande tempo och att det blir allt svårare att avgöra vad som är äkta och vad som är fejk. I artikeln menar de att lösningen inte är att försöka granska bilderna utan att vi i stället behöver tänka källkritiskt.

Idag kan vem som helst skapa och manipulera bilder som ser mycket verkliga ut, och det går inte längre att med blotta ögat avgöra vad som är äkta och vad som är fejk – inte ens AI-verktygen som säger sig kunna avslöja AI-bilder kan göra det.

Källkritik är vårt bästa försvar

Det finns såklart mycket positivt med den nya tekniken, som att vem som helst kan illustrera sina berättelser eller skapa egna bilder till sitt jobb eller sina studier, men den kan också användas för att sprida lögner, påverka opinioner eller skapa falska bevis. Och idag finns det inget sätt för oss att spåra och märka bilder som vi faktiskt kan lita på, därför är det fortfarande vår egen källkritik som är vårt bästa försvar.

Så källgranskar du bilder:

1. Vem har delat bilden?
   Vem är avsändaren? Är avsändaren känd, trovärdig eller anonym? Kolla upp kontot eller webbplatsen. Finns det kontaktuppgifter eller en ansvarig utgivare?
2. Varför delas bilden?
3. Vad är syftet med att bilden delas? Kan det finnas någon dold agenda?
4. Vad säger andra?
   Finns det andra trovärdiga källor som kan bekräfta innehållet?
5. Gör en omvänd bildsökning.
   Se om bilden publicerats tidigare och i vilket sammanhang.

Läs hela artikeln på Internetstiftelsens webbplats Internetkunskap
”Blotta ögat räcker inte – så avslöjar du falska bilder i en tid av AI”